onsdag 7 december 2016

På gång i uterummet och så ljusstakarna - November månads inlägg.

Tjoho... Äntligen...

Nu så är vårt klinkergolv i uterummet, på gång! Vi spacklade in golvvärme tidigt i höstas och har fått hem klinker som vi beställt.

Det blev stora plattor, 60 x 60 i färgen grå-beige. Ja, plattans färg  heter faktiskt greige, enligt beskrivningen. Vi tycker att den passar perfekt till det mönstrade golvet som ligger precis utanför dörrarna, när man kliver ut i uterummet. 


Och så passar färgen så bra till vår ruffiga tegelvägg där ute. 
Just ja... de där snyggelisnygga ljusstakarna drog visst till sig rekordmånga besökare när jag visade dem för några veckor sedan. Det blev nämligen det här inlägget som blev "November månads inlägg". De är verkligen jättesnygga och speciellt när man tänder dem förstås! Verkligen hög mysfaktor!

Annars vet jag inte om jag vill påstå att det är så överdrivet mysigt i vårt uterum just nu... Mannen i mitt liv har ju börjat lägga ut de där plattorna...


Så... just nu ser det ut så här... möbler ihoptryckta och en enda röra... Adventsljusstaken hade jag hunnit ta fram (men inte hunnit tända, som ni ser...;), men det andra piffet var det ju ingen idé att ta fram eftersom vi har målat taket också... 


Det är ju tur att vi kan stänga dörrarna ut dit och slippa se "eländet". Och när det blir klart, ja då blir det till att vinterpiffa där med. 


Om inget oförutsett inträffar så är tanken att det ska vara klart till jul i alla fall ;) 



Maria

tisdag 6 december 2016

Tack för omtanken, stresshantering och vinterpiffad porch!

Hallå Tisdagskväll! 


Tisdagar är som bekant inte min bästa dag i veckan. Fast numera har jag ju gjort halva arbetsveckan när tisdagen är gjord. D E T känns bra! 

Något mer som känns bra är att läsa all omtanke ni skänker. Tänker på mitt senaste inlägg om helgen och stressen. Tack för alla rara ord både på bloggen, på Facebook och i mejl. Er omtanke värmer. 

Vi är ju ganska många som känner igen oss i det här med stress och hur vi mår av stress. Jag tänker i alla fall att det är "bra" när man är medveten om att man är stressad, att man vet varför man mår "underligt". Då kan man ju faktiskt lyssna på sin kropp och bromsa ner lite. Värre är det ju om man inte "fattar" att man är stressad som kanske när man drabbas första gången, när man bara "går in i väggen" och det tar totalt stopp, man fungerar inte helt enkelt. 

Första gången jag mådde dåligt på grund av stress var för tio år sedan, ca. Det var oerhört tufft på mitt jobb och jag "bara körde på". Hade gjort det en längre period och drabbades av en lättare panikångest. Det tog sin tid att bli sig själv igen. Efter det har jag alltid varit noga med att hitta avkoppling i tillvaron, att göra saker jag tycker är roligt och mår bra av. Jag reflekterar väldigt mycket för mig själv och även med mitt bästa bollplank. 

Det är viktigt att hitta den där balansen och jag tycker nog att jag har lyckats rätt bra med det. Ändå så kan det bli lite för mycket, som den här helgen. Men numera känner jag som sagt igen tecknen och vet vad det beror på, så då har jag ju möjligheten att dra lite i bromsen. 

Något som verkligen är terapi för mig, det är att plocka lite med grejer här hemma. Nu är det ju vinterpynt som man plockat med, till exempel. Porchen är vinterpyntad och redo att välkomna den som kommer hit. 

Jag tänder ljus både ute och inne och vi dricker glögg och lyssnar på julmusik...

Jag tycker så mycket om den här tiden innan jul. Alla förberedelser och det där "myset"... Fast jag gillar egentligen inte vintern, så det är svårt att förstå hur man får känslorna att gå ihop ;)



Go kväll för mig... nu är det dags för en dusch och sedan lite läsning innan John Blund kommer och hälsar på.



Maria

söndag 4 december 2016

Efter en skitvecka kommer en helg...

Den gångna arbetsveckan var verkligen en skitvecka...

Redan förra söndagskvällen kände jag i hela kroppen att något var på gång... På måndagsmorgon vaknar jag med jordens halsont. Något som håller i sig hela veckan och utökas med hosta och feberkänsla och jag känner mig allt annat än pigg. Skulle nog egentligen behövt vara hemma och vila.  

Tyvärr var det en riktig skitvecka på jobbet med personalbortfall och brist på vikarier... Knappast läge att vara hemma, bara att bita ihop... Mannen i mitt liv var bortrest ett par dagar i jobbet, så det var bara att masa sig till stallet i mörker och halka utan att ha någon annan som kunde hjälpa till. Så det var en ganska stressig vecka. 


Kände att jag inte alls hade någon lust och inspiration till något blogginlägg. Inte fanns det tid heller... Så kom fredagen och ledigheten och jag kunde andas ut lite. Jag och Mannen i mitt liv hade sedan några veckor tillbaka bokat in en hel helg i Stockholm denna helg. Så vi drog dit efter lunch. Checkade in på hotell och bredde ut oss i en av sviterna. 

Redan under fredageftermiddagen kände jag att jag inte var helt på topp... Något inuti mig som inte stämde. Har haft den där känslan förr och vet att det handlar om att jag haft för stort påslag av stress. (Denna gång  på grund av en infektion i kroppen i samband med hög arbetsbelastning) Kroppen säger ifrån. För mig blir det en lite olustig, orolig känsla och jag är kanske inte lika pratsam som jag brukar. Får en liten känsla av att jag måste "ha koll", känner mig aningen vad ska jag säga... "otrygg"?  Pulsen stiger emellanåt. 

Jag vet att det inte är farligt och jag fokuserar på att slappna av och vi får i alla fall en trevlig och mysig helg där vi för första gången tar chansen att testa en Lobster roll på restaurang här hemma i Sverige.  Smakade toppen. Vi småstrosade i våra favoritbutiker och vi tog en promenad bort till Djurgårdsbron för en förmiddagskaffe. Det var som medicin för min kropp. Promenad i lagom tempo, lite solsken, mysig miljö och bästa sällskap. Att ta en lunch precis mitt i MOOD-gallerian, alldeles intill rulltrapporna, mitt i vimlet och värsta folkströmmarna en lördag i julhandeln, det var däremot verkligen inte min grej den här helgen. Där och då ville jag nästan bara lämna allt och gå därifrån, bara. 
Men samtidigt vägrar jag ge efter, det känns som att då låter jag stressdjävulen vinna ;) Jag vill verkligen kunna göra de saker som jag tycker om att göra!  Vi går tillbaka till vårt hotellrum efter det. Jag lägger mig med huvudet i knät på Mannen i mitt liv, känner mig trygg och avslappnad, vi ser en intervju med en kändis på TV och bara "är" en stund, tills vi går ut på stan igen. 
Vi sätter oss på en betydligt lugnare plats än MOOD-gallerian, vårt "favorithängställe" uppe på NK. På Gaston vinbar, där slår vi oss ner i rottingfåtöljerna med hög rygg, sitter nära varandra pratar om allt möjligt och där kan jag verkligen slappna av. Där är en lugn och behaglig miljö. Vi tar lite bubbel och bara njuter av tillvaron. Sitter nog där en och en halv timme. Minst... Om inte två...? ;) 
Efter en god middag på ganska lugnt ställe, bara några minuter från vårt hotell, så somnar vi ganska tidigt. Jag har en del att ta igen eftersom jag sov ganska uselt natten innan. Det är ju inte så bra när man redan har ett påslag av stress ;) 

Det blev en skön avrundning med ett varv i butikerna precis efter öppning idag. Inte mycket folk som letat sig ut och det blev lite "revansch" för mig att känna att det var skönt att kunna gå där utan att stressen försvårade det hela. Vi uträttade några julklappsköp, och även ett par till oss själva. Fast en av våra egna klappar kommer inte förrän om en vecka. 
Nu är det bara softa som gäller för mig, resten av kvällen. Kanske ett bad med tända ljus, innan det är dags för middag? Och ikväll tror jag det blir att kolla avsnitt 4 av "Gåsmamman". Så himla bra serie!!!! Kanske blev det förresten ett lite "utlämnande" inlägg idag, men för mig är det viktigt att vara ärlig och det hade varit svårt att skriva om denna helg och bara låtsats som att allt varit som vanligt ;) Samtidigt vet jag att det finns fler som hamnar i liknande stressiga situationer och kanske kan jag hjälpa någon med mina tankar om hur jag hanterar det... 


Och så hoppas jag på en bättre vecka nästa vecka... ;) 



Maria








tisdag 29 november 2016

Mycket rött blir det inte...

Julens färg är röd...


Eller är den det? Och vem har bestämt det i så fall? Och varför? För att tomten har röda kläder? Fast nog har jag sett tomtar i annan färg med ;) Jag gick ifrån det "julröda" för många år sedan. Har mest kört på en vit jul! Trots att jag inte tokgillar snö ;)

Men förra året fick jag en liten "knäpp" och ville ha rött till julen. I alla fall i köket.  Fast blandat med blått och vitt. Det blev en jul a lá Lexington-style. Funderade på om jag skulle köra samma i år men bestämde mig ganska snart för något "lugnare". Det blev en grårandig kappa som jag slängde ihop på 30 min och en kostnad på knappt 60 Kr ;) Inget juligt alls! Men tyckte det räckte så. Och kuddarna som jag sydde för några veckor sedan, de passar bra att ha framme till jul också. Kanske tar jag fram förra julens mer "juliga" kuddar också så småningom. 
Ett kärt tomtepar pryder en av väggarna i köket. De är nog nästan lika gamla som jag och har hängt på min farmors köksvägg en gång i tiden. Jag gillar inte tomtar i inredningen egentligen och det här är de enda jag har, men de ligger mig varmt om hjärtat därför får de vara med! 

Inga julstjärnor i fönstret, bara de "vanliga" blommorna  och vita adventsstakar. Lite tallris står i en vas på vårt sideboard, annars är nog detta det enda pyntet i köket. Och som sagt inte mycket rött... Mest naturens färger och vitt. Personligen tycker jag att det är skönt med de lugna färgerna. Jag gillar "neutralt" annars med. Och så tröttnar jag inte innan jul. Det är ju nu man vill njuta av piffet och jag har valt att kalla mitt pynt för vinterpynt, istället för julpynt ;) 

Det rödaste, det får min söta lilla Amaryllis stå för. Den har slagit ut nu och kommer definitivt vara överblommad till jul... Men det gör inget, för jag vill ändå inte ha en röd amaryllis som ska hänga med över nyår ;) 



Hur är det hos er? Blir det rött till julen? 



Maria



måndag 28 november 2016

Första pepparkaksbaket

Igår hade jag bjudit in till pepparkaksbak...

En passande syssla på första advent, för de som ville vara med! 


Tidigare i höstas sydde jag ett förkläde till Lillprinsen i grått och blått, och när hans mamma gärna ville att han skulle ha ett nytt "juligt" till pepparkaksbaket, så fixar mormor det med glädje! 

Så utrustad med förkläde och ny kavel så var det bara att sätta igång! Första gången som Lillprinsen skulle baka! 

Det blev inte speciellt stor uppslutning, endast Lilprinsen, hans mamma och hennes tvillingsysyter. Jag bakade inte heller utan fixade mer runtom med att plocka fram grejer och sånt.  Jag gillar verkligen inte att baka pepparkakor... Men vi hade mysigt i alla fall med julmusik och glögg!

Lillprinsen tycke att det var godare att äta degen än vad det var roligt att baka... Hans mamma bakade ett par stora hjärtan som ska hänga i hans fönster och den andra dottern fick ihop en plåt med diverse traditionella figurer som bockar, hjärtan, gubbar och gummor... Så några hembakade pepparkakor har vi i alla fall ;) 

Jag hade hoppats på några riktigt fina bilder med julstämning att bjuda på, men det blev inte riktigt så. Jag och det där med inställningar av kamera och en snabb snart 1:åring som aldrig är still mer än 10 sekunder... 

Ja, det blev några mobilbilder som bildbevis i alla fall ;)



Maria 






torsdag 24 november 2016

En månad kvar och lite nytt till finrummet

Redan den 24:e November!!??


Helt galet vad fort tiden går! Om en månad är det ju självaste julafton! Måste nog börja köpa julklapparna snart. Väldigt snart. Jag och Mannen i mitt liv har i alla fall bestämt vad vi ska köpa till oss gemensamt som julklapp i år. Det blir något till vardagsrummet/finrummet. Förra året köpte vi ju både soffgrupp och det stora svarta skåpet som julklapp. I år blir det något mindre ;) 

På tal om att köpa och finrum... Jag hämtade ut en ny fin adventsljusstake på posten igår. En svart enkel modell. De där koppardetaljerna som ni ser på bilden, de går att ta av också, om man skulle vilja det. 

Jag tyckte den gjorde sig riktigt bra i fönstret där. Så klart kunde jag inte riktigt med att ställa undan den några dagar, så den fick komma på plats med detsamma. Passade på att byta ut kuddar och slänga fram pälspläden också när jag ändå höll på. En liten barrväxt  hamnade i fönstret också.

de andra två, höga fönstren, ska det upp enkla svarta stjärnor i metall. Fyndade hos Hemtex för några veckor sedan. Kontakterna måste bara bytas ut först, till "lampkontakter". Sen är det nog nästintill färdig vinter-pyntat i finrummet i alla fall. Mer än så blir det inte.

När jag ändå var igång med mobilkameran nu på morgonen (typ det jag hinner med i fotoväg just nu, med dessa mörka dagar och fullt upp med allt...) så måste ni ju få se vad jag unnade mig i söndags, när vi var på NK. Min favoritbutik där är ju helt klart Newport och där kan jag gå runt hur länge som helst... Men när Lillprinsen var med blev det en snabbis bara. Såg i alla fall att de fått in flera oljelampor från Karlskrona Lampfabrik. Med förnicklade brännare. De har varit slut, det har bara funnits de i ren mässing under en längre tid. Men nu så... Jag slog till på en liten variant som är ca 24 cm (finns en högre också) och nu står den på soffbordet och sällskapar med den andra oljelampan från samma ställe. 


Tycker att de är underbara och skulle gärna vilja ha en tredje variant också. 




Maria

onsdag 23 november 2016

Snabb adventsfix på porchen

Lite mera adventsfeeling blev det...


Igår slutade jag tidigt, eller i alla fall den tidigaste dagen i veckan. 14:30 tackade jag för mig och gick hem. Jag hade tänkt passa på att ta mig en tur upp i vår skog innan det mörknade.

Vi har turen att ha skog som angränsar till vår tomt och om man går ca 50 meter bort på gatan, så finns det en väg och stig in i skogen, helt perfekt. 

När jag var hem på lunchen igår, för att ta ut Ferry så hörde jag hur någon gick loss med motorsåg strax bakom vår tomtgräns. Jag blev ju lite nyfiken och fundersam på vad som stod på så jag tänkte att jag kan ju kolla det och samtidigt se om jag hittar något granris? Jag såg att de hade huggit ur som en "gata" (vet att någon "gubbe" snackade något om vatten förra sommaren. Kanske ska det dras fram till kommande byggen? Hoppas vi slipper grannar eller trafikerad väg precis bakom!!!) och det fanns ju hur mycket ris som helst som låg nedfällt. 

Vilken tur man kan ha! Plockade med mig både lite tall och gran och vände hemåt för att hinna fixa till lite på porchen innan det blev alldeles för mörkt... Det går ju så fort nu! 


Ner med ris i korgar och krukor och fram med vinterpyntet. I med nya batterier i de fantastiskt smarta led-block-ljusen, som är så snygga och naturtrogna med sin fladdrande låga.

Bort med halmhatten och upp med skridskorna på väggen istället. 

Så fram med skidorna förstås! Skidorna som jag tycker så mycket om och blev så glad över när jag jittade de i en loppisbod mitt i sommaren för några år sedan. Minns hur tanten bakom disk tittade förvånat på mig och undrade om jag skulle köpa skidorna? Ja...???? Såklart skulle jag det! Jag hann med några snabba mobilbilder på snabbfixet innan mörkret lagt sig höet. Alla ljusen ska jag försöka hinna hänga upp ikväll. 



Vinterpiffet på porchen är snart klart! Lagom till advent...



Maria







måndag 21 november 2016

Från Fredag till Söndag, i ett "swisch" ;)

Vart tog helgen vägen????

Helgen swischade förbi och det har varit full rulle hela tiden. Full fokus på att "umgås" och därmed ingen uppdatering någonstans i de sociala medierna ;) Knappt en bild har tagits... 
Börjar med Fredagen... Jag och Mannen i mitt liv Tar Ferry med oss och drar upp till Dalarna. För att ägna lite tid åt våra föräldrar. Prat, fika, mat... ni vet... Hann även med lite shopping (ganska snabbt avklarat på en mindre ort, men kul att gynna med en slant ;) och scannade av eventuella julklappsköp. 

Ingen rast, ingen ro... Lördag morgon packar vi in oss i bilen för att styra hem och ta hand om Lillprinsen ett dygn framöver. Det blir en mer intensiv uppgift än att umgås med pensionärerna om man säger så... ;) Det blir lek, sov-promenad och kvällsbad

När jag tänker att Lillprinsen ska sova natt efter att ha fått en flaska välling (hans vanliga rutiner) och tänker att jag ska börja med de där mackorna vi ska äta till middag, under tiden som Mannen i mitt liv kör ett par döttrar och en pojkvän in till stan... Ja, då tänker Lillprinsen något helt annat... Han vinner rätt snart och följer med ner i köket. Jag fixar och trixar med de där mackorna, skivar och steker kyckling, sköjer grönsaker och vispar bearnaise under tiden som Lillprinsen rensar och flyttar om lite i mina kökslådor. När han rensar hamnar så klart det mesta på golvet... Där emellan så får jag "tillrättavisa" honom om att man är snäll mot Ferry, inte drar i hans öron och att hans vattenskål inte är till för att tvätta sig i... Pjuh... tycker nog att jag klarar att göra detta samtidigt rätt galant ändå för att "bara vara en mormor" ;) 
Ganska skönt är det när Mannen i mitt liv dyker upp och vi kan hjälpas åt med den sista "touchen". Lillprinsen sitter med vid matbordet och matar Ferry med sina majskrokar och när vi är färdiga så är det dags att röja upp i köket och återigen lägga Lillprinsen, som vid det laget är rätt trött, faktiskt!  Morfar "fegar" och tar disken, jag tar läggningen ;) Och vi är färdiga i princip samtidigt. Köket skiner och Lillprinsen sover. 
Vi sätter oss med julmust och snacks och börjar se någon gammal film som vi redan sett förr. Jag somnar efter bara en liten stund. Mannen i mitt liv har "körjour" och åker in till stan vid midnatt för att hämta de tre som skjutsades in tidigare. När de är hemma igen, och Mannen i mitt liv precis lagt sig så ringer hans mobil. Klockan ett på natten? Man undrar ju om något har hänt? Det är en av döttrarna som är kvar i stan, som upptäckt att syrrans insulin ju ligger i hennes väska... Ungefär samtidigt upptäcker syrran (Minstingen) det också ;) Mannen i mitt liv och Minstingen hoppar in i bilen igen. Drygt en halvtimme senare kan vi äntligen få lite ro... för några timmar i alla fall. Tills det är dags för Lillprinsen att vakna och vilja ha en flaska... Mormor fixar glatt om än lite trött... I vanliga fall brukar han sedan somna om, men inte nu hos mormor och morfar, inte... Vi testar att lägga honom hos oss, men han bara kryper runt. Klar vaken. Till slut så sätter Mannen i mitt liv på Tv´n med lite barnsånger på, så han kan lyssna och titta på det en stund och vi somnar alla tre till det... 


På Söndag förmiddag är vi ambitiösa och ska åka in till Stockholm för att shoppa skor till Mannen i mitt liv och ta en fika på NK. Kanske se en skymt av julskyltningen. Innan  vi hinner komma iväg har Lillprinsen bajsat två blöjor och den andra av dem sker när jag sminkar mig. Rätt vad det är mitt uppe i mascaran eller något, så kommer Mannen i mitt liv upp med Lillprinsen som han håller med sina långt utsträckta armar... Han berättar att han hade varit så duktig och bytt hans bajsblöja, men missat att at fram en ny och under tiden som han släppt ner Lillprinsen på golvet för att hämta blöja, så ja då bajsar han på golvet och kliver i det och ja... där kommer han upp till mig. Minstingen får hålla undan en viss hund tills han kan komma ner och torka golvet. Haha... volten cirkus! 
Vi komme ri alla fall iväg, trängs med 200 andra som också försöker se skyltfönstren, insuper i alla falla lite julstämning och greppar en mugg glögg i framfarten. Vi köper skor och vi fikar på NK. Och vi går så klart ett varv inne på Newport och jag unnar mig en fin sak som jag velat ha ett tag. Tycker likosm att jag är vär det ;) 
På eftermiddagen strömmar hela familjen in här hemma och alla, precis alla är samlade en liten stund innan det är dags för stall och några åker hem. Jag kramar Lillpsrinsen hejdå och vi ska ju ses igen nästa helg för lite adventsbak. Jag röjer upp här i vårt hem, åker och handlar. Sedan äter vi middag och Mannen i mitt liv och jag tar en mugg glögg och bara... andas... 


Vilken helg! Swisch, sa den och det har varit full rulle. Men vilken härlig helg! Så mycket glädje...


Maria





torsdag 17 november 2016

När dottern fotograferar barnbarnet...

Minstingen går ett "fotoprogram" på gymnasiet...

Och när man går sista året, så har man så klart lärt sig massor om ISO-tal, bländare, olika objektiv och allt det där som jag själv upptäckt att jag inte är så intresserad av att ens försöka förstå... Jag "bara fotar", jag ;) 


Så när hon tar kamerautrustningen och åker hem till syrran och systersonen så blir bilderna så här fina! 

Bilderna är ett antal veckor gamla redan. Förmodligen ett par månader gamla. Minst.

Jag väntade på att få några som var färdigredigerade. Men till slut så plockade jag ut några bilder ändå. Så dessa är nog inte riktigt färdiga, alltså. 

Men det gör ju inte mig något, jag som "bara fotar"... ;) Jag tycker att bilderna är fantastiska! Hon har verkligen lyckats fånga honom fint på bild. 
Jag ska visa er en annan dag, hur det ser ut när jag försöker fånga honom på bild med mobilen... ;)

Som sagt, bilderna är inte nya och han kanske är åtta månader någonting? Nu är han precis elva månader och sedan 5-6 veckor tillbaka är det full fart på benen. Går obehindrat. Tidig på det mesta...



Han är helt underbar, vårt älskade barnbarn! Och dottern är superduktig på att fota! Perfekt när jag inte är det ;)




Maria









Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...