söndag 26 mars 2017

Hej sommartid


Åtminstone så går klockan på sommartid från och med idag, om  nu någons skulle ha råkat missa det?! ;) 


Det kommer säkert märkas betydligt runt 20-tiden, att det inte är lika mörker dåd, som det var igår. Hur skönt som helst anser jag! Skönt är det också, att det verkligen känns som vår nu! Imorgon går vii in i sista veckan av mars! Hur härligt!!??


Jag gillar verkligen den här årstiden! Vår och höst är nog mina favoriter faktiskt. Naturens övergångar på något vis. "Mellanperioder" mellan vinter och sommar, sommar och vinter... Mycket som händer i naturen de perioderna på året. Såg att mina nedsatta lökar börjar titta upp. Ja, inte själva lökarna, direkt men... ;)  Härligt härligt! 


Jag har "snabbpiffat" på porchen, med de där allra tidigaste vårblommorna och en krans med ägg, på väggen. Än är det några veckor kvar till påsk... men som vanligt kallar jag hellre mitt pynt för "vårpynt" eftersom jag hellre piffar efter säsong, än högtid... ;) 


Den stora korgen ska få lite ris, som ska sällskapa med liljorna. Kanske en och annan fjäder i riset, också! Ja, de allra första planteringarna är på plats, men kommer förstås ersättas med lite mer somriga växter längre fram mot sommaren. Var sak har sin tid. Även om det just nu tydligen är sommartid ;) 



Maria



lördag 25 mars 2017

En sån där "oh la la-fredag" och att vara modell "bara lite så där" ;)


Kanske kan det vara någon som minns när jag berättade om att jag suttit med ett leende på tåget hem från Stockholm? (Om man inte gör det, men ändå blev nyfiken så kan man läsa om det  här Igår hände det igen! Jag lämnade ett soligt vårlikt Stockholm med tåget, efter ett riktigt givade möte med rara C på Jacobssons

Jo men det var ju dags för den där träffen, en del i vårt samarbete, som jag berättat om.  Jag borde kanske egentligen varit lite pirrig och spänd inför detta avklädda möte... men konstigt nog var jag inte det.  Ja, det var ju nämligen så att jag skulle vara modell! Ni må tro att jag tappade hakan när det visade sig förra gången vi träffades att de ville ha mig som modell för att visa upp lite av deras plagg på nätet... Just den formen av samarbete hade jag aldrig kunnat föreställa mig! Lilla jag med mina 160,5 cm, eller något i den stilen... Modell...

Men det var helt klart smickrande och väldigt roligt att få det förslaget! Jag tackade faktiskt ja på en gång utan att tänka något närmare på vad jag gett mig in på...  Så var det då dags igår. Jag packade en kabinväska med lite olika par skor, ett och annat smycke och så hoppade jag på tåget. Och det kändes faktiskt inte alls obekvämt att stå där avklädd i den lilla fotostudion i källaren, i bara BH, trosor och nylonstumpbyxor (och det är ju egentligen så fult att gå i  bara strumpbyxor haha...)  och byta från den ena klänningen till den andra, posera i olika vinklar och bli fotad. Jag undrar just hur många klänningar jag hade på mig?? 


Jag återkommer med hur och var ni kan se bilderna om ni är nyfikna på mitt "modellande", jag vet inte själv exakt ännu. Men det var i alla fall en otroligt rolig och givande stund. Och så fick jag lite extra saker att tänka på, som kanske kan  komma att  förändra en hel del för mig framöver.  Men det får vara hemligt tills jag vet alla detaljer, och om det blir något alls  ;)  Men den här dagen var i alla fall värd att fira med hummer och champagne, tyckte vi, jag och Mannen i mitt liv! Och vi hade ju en hel del att prata om i badet senare på kvällen.  En hel del reflektioner över saker och ting ;) 

Och... där på översta bilden kan ni se en skymt av min allra nyaste klänning från Stockholms klänningsfabrik, som jag hade med mig hem från Jacobssons igår. Ännu en underbar förälskelse och jag kunde ju inte låta bli att inviga den på stört!  Vill ni se den i sin helhet så hittar ni den här.


Maria



I samarbete med Jacobssons

torsdag 23 mars 2017

Tillsammans

Brukar ni se programmet "TILLSAMMANS med Strömstedts", som visas på TV 4, på torsdagar? Jag och Mannen i mitt liv har sett de två första avsnitten, som handlat om Mikael Persbrandt/Sanna Lundell och Lasse Hallström/Lena Olin.  Åtminstone så har de två avsnitten varit bra. Mysigt program, tycker jag.  För det första att få möta kändisar i deras hemmiljö, vilket gör att man kanske får en annan bild än vad man får om man läser om dem i "skvallertidningarna". OM man läser "skvallertidningar" alltså... ;) (Vilket jag i och för sig  vanligtvis inte gör.)


Så är det ju lite mysigt, roligt, intressant att höra hur just det paret träffades, hur de har det i vardagen, vilka motgångar de kanske haft i livet, vad som gjort att vissa hållit ihop länge... Ja, jag tycker faktiskt att det är intressant det där med relationer. Så får man höra lite roliga saker om just paret Strömstedt också. Ett härligt programledarpar som bjuder på sig själva och verkar ha så mysigt TILLSAMMANS med varandra.


Ungefär som jag och Mannen i mitt liv. Vi har det också mysigt tillsammans. Vi har det bra, vi är lyckliga! Gör roliga saker ihop, åker på resor och utflykter, tar vara på livet och varandra. Tar aldrig varandra för givet,  delar glädje och sorg. Tar oss igenom motgångar som dyker upp i livet, går stärkta ur dem. Jag skulle nog kunna säga att vi är varandras närmsta vänner också, förutom att vi fortfarande räknar oss som ett kärlekspar, efter snart 27 år TILLSAMMANS... 



 Och just det där med att åldras tillsammans, att gå från ungdom (i mitt fall tonåring!) in i vuxenvärlden, bilda familj, utvecklas tillsammans, mogna som "medelålders", se barnen växa upp och bli vuxna... Att bli mormor och morfar tillsammans och fortfarande vara kär  i den där då mycket  unga snygga killen som man träffade en fredagskväll för lääänge sedan...  han som nu blivit en mogen men fortfarande lika snygg  man...  det är en hisnande känsla att få uppleva  det TILLSAMMANS... 



Jag tar det inte för givet, absolut inte, men jag hoppas och tror att jag och Mannen i mitt liv kommer att leva tillsammans resten av livet. Åtminstone är det bådas önskan att det ska bli så.  Och vill man verkligen det av hela sitt hjärta, så tror jag att det fungerar. Fungerar att leva resten av livet TILLSAMMANS...


Maria

onsdag 22 mars 2017

Lite materiell lycka i postlådan



I helgen slog jag till och beställde hem en ljuvlig klänning...  Jag har sneglat på den ett tag och bestämde mig för att slå till innan min storlek var slut.


Så igår, när jag låg där på soffan och hörde hur det skramlade till i postlådan där ute, pallrade jag mig upp så fort jag bara förmådde för att se efter om den var med. Ja, klänningen alltså ;) Så klart låg den där i postlådan. Snyggt inslagen i fint prasselpapper. De är snabba att leverera, Jacobssonssom jag beställde den ifrån. 


Den är helt underbar i sina färger och mönster. Och modellen sitter ju som en smäck på vem som helst! Älskar dessa klänningar som kommer från Stockholms klänningsfabrik. Eftersom jag inte är helt piggelin än (men klart bättre) så känner jag inte riktigt för att visa upp mig i min helhet haha... Ni får en sneak peek så får ni se hur den förhåller sig till mitt hår, och hur den sitter i halsen ;) 


Jag kan ju påpeka att jag inte är sponsrad med denna klänning från Jacobssons. Men... som jag nämnde för några veckor sedan, så har jag ett samarbete på gång med butiken! Så  det kan hända att det kommer dyka upp lite mer plagg från den butiken här på bloggen.  Man vet aldrig! ;) (passar på att göra lite "reklam" ändå, som tips till er!)


I alla fall så blev jag supernöjd med klänningen. Lite materiell lycka, när man ligger hemma och är sjuk. Och dessutom har varit gräsänka samtidigt! Ingen "Mannen i mitt liv" som varit hemma och pysslat om en, sedan i måndags... Då är man värd lite materiell lycka, eller hur!? ;)  Klänningar är verkligen något speciellt för mig. Tokgillar dem verkligen! Just den här kan ni hitta här om ni skulle vara sugen på att köpa en likadan. 


Maria

tisdag 21 mars 2017

När man flyttar runt på sina saker och när man tror att man är "dagen efter-seg"


Yes, nu skiner solen igen! Imorse var det snöyra och det blev vitt på marken, det blev vinter för en stund! Men nu är det vår igen! 


De här soliga bilderna på vårt vardagsrum är dock inte från idag. Nej, de tog jag i Fredags, den där dagen då det verkligen kändes som att våren kom.  Jag bytte ju gardiner i köket i torsdags och då kan det innebära att det sker andra förändringar i andra rum, samtidigt.


Jo, men det är ju så jag fungerar i mitt inredande. Byter plats på saker mellan rummen och vips så har man förnyat sig med enkla medel.  


Som kuddarna till exempel. Här i soffan låg ju tidigare ett par blå kuddar. De fick flytta in till köket som fick nya blå gardiner... och istället hamnade kökets grå kuddar här i soffan.  Genast blev det ett "mildare" intryck. 


 Men man behöver ju inte bara flytta saker mellan olika rum, för att förändra. Nej, man kan ju byta plats på detaljerna inom rummet också. Jag bytte plats på mina vaser, och upptäckte att den gråblå Kähler-vasen passade bättre ihop med den maffiga lampan, än vad den transparenta glasvasen, som stod där innan, gjorde.


Vad tycker ni? Visst blir man lätt "hemmablind" på sina saker. Ibland behöver man nästan prova något nytt. Eller få tips av andra hur det skulle kunna bli snyggare hemma. 


Vad tycker ni om konstgjorda växter förresten? Jag föredrar helt klart äkta grönska och blomning. Men det blir ju så förbenat dyrt att hålla sig med vackra snittblommor överallt och jämt... Jag har köpt på mig lite konst-snittisar av något bättre kvalitet som får agera stand-in här och där. Kanske inte det snyggaste, men ekonomiskt i längden och så slipper man se tomma vaser ;)


 Åtminstone skänker de lite glädje till mig, som tillbringat många, många timmar i den där soffan sedan i Söndags. Ja, men jag trodde ju att jag var "dagen efter-seg" när jag var så trött i söndags. Efter att jag ryckt upp mig där på eftermiddagen, så kroknade jag snabbt igen.  Kände mig sjuk och eländig och sa till min kära familj att jag ska aldrig gå på fest mer.  Senare på kvällen, var jag rätt säker på att jag fått magsjuka... ni fattar utan att jag behöver gå in på detaljer, va? ;) 


Men det är nog snarare någon släng av något influensa-aktigt som hoppat på mig. Feber och en kropp som gör ont typ överallt.  På sätt och vis så var det ju bra att det inte bara var "dagen efter-seghet" som jag hade drabbats av! Jag menar... då hade det ju verkligen varit "färdigpartat" för den här bloggerskan...  ;)


Nåväl, det blir fortsatt soffläge någon dag till. Jag får åtminstone njuta av att solen skiner in genom mina skitiga fönster! Fast det ser nog inte ni på mina bilder, att fönstren är allt annat än rena  ;) Fast vad ni däremot kanske ser om ni är riktigt uppmärksamma är att jag bytte krukor i fönstren också, innan jag knäppte sista bilden ;) 


Maria

söndag 19 mars 2017

Vilken fest det blev!


Jag tror nästan att jag måste säga att det var det roligaste bröllop jag någon gång varit på! Nu kan jag i och för sig inte skryta med att jag varit på speciellt många bröllop... Men det var i alla fall en superrolig tillställning! Och vackert förstås! Vigsel utomhus i den vackra men dock lite kyliga vårsolen. Det var min kollega som jag jobbat ihop med sedan elva år tillbaka som var bruden för dagen. Hon anlände i en glänsande svart Jaguar prydd med rosa band på backspeglarna, för att sluta upp på trappan tillsammans med den blivande maken, döttrarna och en best man.  Väldigt vackert! Jag tog inte speciellt många foton, och det är för privat att visa er, så ni får hålla tillgodo med de här galna bilderna på mig och Mannen i mitt liv istället.  Jag hade faktiskt velat hinna med att fota oss här hemma tillsammans så ni skulle få se hans outfit, som jag nämnde i ett tidigare inlägg. Men Mannen i mitt liv hade tur, för det hanns som sagt inte med ;)  Nu får han bjuda på detta istället...


De här galna bilderna var ett roligt och uppskattat inslag på festen igår! Och gissa om jag skrattade mig halvt fördärvad åt den historien... Alla pratade om att vi var tvungna att fota oss tillsammans i automaten, under kvällen. Jorå, det kunde vi väl. Vi gick in där bakom skynket jag och Mannen i mitt liv, där fanns en bildskärm/webkamera, som man kunde se sig själv, den räknade ner när vi stod och poserade och så knäpptes bilderna. Men rätt vad det var så hörde vi en röst som på engelska uppmanade oss att sätta på oss en hatt... (det låg lite utstyrsel bakom) WHAT? det var alltså inte bara en automat... bakom väggen satt ju kvällens fotograf, och såg ju hur vi blev förvånade och nästan lite förskrämda... vi som trodde att vi var ensamma hahaha...

Ja, det var lite galet. Och galet kul var det hela kvällen med god buffé, gott att dricka, trevligt bordssällskap, fina tal, dans och ja allt det som hör till ett bröllop! Jag och Mannen i mitt liv kände inte alls speciellt många, egentligen bara en familj, förutom brudparet som vi typ inte ens umgås med privat (Men det ska vi ändra på nu!) så vi såg kanske lite bortkomna ut i början, men det gick över kan jag säga... ;) Jag hade nog trott att vi inte skulle bli så sena, eftersom vi ju skulle hjälpa dottern med flytten den här helgen också... Jag hade förvarnat bruden om att vi nog inte var de skulle bli kvar till sist... Sist var vi inte att lämna festen, men definitivt inte först heller...  

Och idag kan jag väl erkänna att det var skönt att de hade kört de sista kartongerna  i flytten, redan igår kväll... För den här dagen har jag inte gjort många knop... Legat på soffan lite... eller rättare sagt ganska mycket... eller ja mer tills för någon timme sedan kanske ;) En seg och trött bloggerska som legat och  ofrivilligt "lyssnat" på film som hon inte ens gillar, typ Avatar... bland annat. Men det var det värt, tack Veronica och Christian för att vi fick vara med och dela denna fina och roliga eftermiddag, kväll och lite natt med er ;) 


Maria






lördag 18 mars 2017

Underbar Lördagsmorgon


Här var vi uppe med tuppen imorse. Klockan sju var vi i stallet för att utfodra alla tolv hästar och ta ut dem i hagarna. Ni må tro att det var en underbart vacker morgon ute på landet! Solen sken och det var så mycket fåglar av olika sorter som underhöll. Svanar som flög så vackert över oss, en fasan som spatserade mellan hagarna. Och vi tror att det var tranor som vi såg en bit bort. Tyvärr hade jag ju bara mobilen att fota med, så några fåglar kan man inte se på bild. Men en annan gång ska jag åtminstone tänka på att kanske ha en kikare med mig, så kanske man kan se om det var tranor eller något helt annat... ;)


När det är så där vackert på morgonen, så det är så där nästan magiskt... då gör det inte så mycket att man är uppe tidigt. Fast det är lördag. Även om man är lite trött så fylls man med energi i alla fall. Fast nu blir det soft resten av dagen. Jag ska precis sätta mig med kaffe och ett fotbad, håret har fått en inpackning, naglar ska målas.... Jag och Mannen i mitt liv ska på  bröllop och efterföljande fest i eftermiddag.  Då vill man ju känna sig lite fin ;)
Ha en fantastisk lördag! Hoppas solen skiner hos er!


Maria





fredag 17 mars 2017

Fredag med vårkänsla


Vilken härlig fredag! Även om dagen började med tårar på veterinärkliniken, så fortsatte den desto bättre! Finaste lilla kaninen Simba fick i alla fall somna in en dag med vårsol! 


När Mannen i mitt liv släppte av mig hemma, efter turen till veterinären (tack och lov att han följde med, jag hade inte fixat det själv) tog jag mig en stärkande kopp kaffe.


Sen lastade jag och den utflyttande dottern lite kartonger i bilen, och jag släppte av henne vid hennes nya hem. Eller det som ska bli hennes hem. Nu är det mest en röra av kartonger och så håller hon och tvillingsyrran på att måla sovrummet grått.


Jag fortsatte sedan in till stan och uträttade lite ärenden, köpte med mig bästa salladen "i stada" och åkte om vid döttrarna och bjöd på lunch. Det var ett så fantastiskt fint väder idag, solen sken och man kände minsann hur det spratt till i kroppen. Vårkänslor!


En sådan där dag när man njuter av att köra Minstingen ut till stallet. Njuter av sol, torra diken, åkrar som ska väckas till liv... Bara, torra vägar... så där så det är ganska lätt att vilja köra lite fortare än vad man egentligen får...


Njöt av vårsolen gjorde jag även hemma. Jag tokgillar när den skiner in genom våra fönster bredvid ytterdörren. Tokgillar när ljuset flödar in i hela hallen och allt liksom badar i ljuset! Jag kanske  inte tokgillar att se mina fönster i solen, fyllda av små hundnosar, jag kanske inte tokgillar att min svarta skänk på en gång får ett grått tunt skimmer, jag kanske inte tokgillar att mitt svarta golv får grå-bruna skospår innanför ytterdörren... Men jag tokgillar vårens ljus och det uppväger helt klart det andra!

Maria

torsdag 16 mars 2017

Om onsdagen var en dag med energi...


Så blev torsdagen en dag fylld av känslor... Dagen började inte på allra bästa sätt... Jag "hängde på luren"  när veterinärkliniken öppnade, för att boka in en tid som man helst inte alls vill boka in. Vi måste låta vår kanin flytta vidare till djurhimlen och sälla sig till våra hamstrar, marsvinet och hunden som redan bor där. Tänk att det är så jobbigt att uttala de där orden på telefonen, att det är så känslosamt. Jag blev tårögd och fick en klump i halsen.  Att tänka att det "bara är en liten kanin" hjälpte inte. Jag har egentligen aldrig sett mig som så mycket "djurmänniska" men tydligen är jag väldigt djurkär... och känslig.... Men nu är tiden inbokad, och jag vill bara att själva besöket ska vara över... (tid imorgon bitti)


Skönt i alla fall att komma till jobbet och omges av ett gäng positiva glada barn. Solsken och utflykt till en lekpark med ett glatt gäng, det är heller inte fy skam ;) När jag sedan gick hem på lunchrasten för att ut Ferry, så möttes jag av ett gulligt meddelande på köksbordet... Det var från dottern och hennes pojkvän. De ska bli sambos nu och fick nycklarna idag, till deras första gemensamma bostad. En nyproducerad trea en kvarts gångväg från oss. Och dottern ska därmed flytta hemifrån. En flaska champagne som tack för all hjälp som jag och Mannen i mitt liv bidragit med för att detta skulle bli möjligt. Jag blev allt lite rörd av uppskattningen, och så är jag så glad för deras skull! Glad att de hittat varandra, glad att de ska bli sambos, lite glad också att dottern äntligen flyttar hemifrån ;) Vuxna barn ska inte bo hemma ;) Det tycker både jag och dottern. Och vet ni... det är en alldeles speciell känsla när
de kommer hem och hälsar på sen! Så mysigt! Och fast det är alldeles ljuvligt att barnen vuxit upp till självständiga individer, så finns ju ett visst vemod också. Livet rullar på, man blir äldre, ens föräldrar blir ännu äldre,med allt vad det innebär... Många olika känslor, var och en speciell på sitt sätt...


Precis som när Lillprinsen kommer på besök! DET är en alldeles speciell känsla! Han har varit här ikväll och piggat upp sin trötta mormor en smula ;) Ja, för den här mormorn blev galet trött under eftermiddagen. Kanske för alla dessa känslor som kom på en gång ;) Hans underbara leenden, goda skratt och bubblande snack, det gav mig lite extra positiv energi. Jag sparar det inom mig och tar en dusch och säger godnatt...


Maria



onsdag 15 mars 2017

Ibland är det skönt med "genvägar"


Som idag till exempel. Idag blir det snabbmat hemma hos Wikers. Det är så skönt att kunna ta till sådana här snabba lösningar ibland, när det gäller vardagsmaten. Tycker jag i alla fall. Vad tycker ni? 

Speciellt sådana här dagar när man kommer hem från jobbet, skjutsar till stallet, uträttar några snabba ärenden, fållar upp gardiner, putsar av ett par fönster (bara på insidan, dock), stryker gardiner, hänger upp gardiner, byter kuddfodral, flyttar om lite piff, dammsuger kök och hall, plockar undan handdsikad disk (eftersom diskmaskinen gått ut i strejk), plockar rent på köksön, sorterar post, torkar köksbänkar, river ur lakan i sängen, slänger lakan i tvätt, dammsuger sovrummet... på typ 3,5 timme... 

Ja, då tycker i alla fall jag att det är skönt med genvägar i matlagningen. Så tycker jag nog att jag är värd ett liiiitet glas rött till det. Det är ju trots allt Lill-lördag... 


Maria



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...